bitchhaggan

Har precis kollat klart på Jag saknar dig. Grät som ett barn som skrapat upp sitt knä, det rann som floder. Ostoppbart. En inre konstig kraft som inte gick att stoppa, fantasi som rusade iväg. Ofattbart. Gråter fortfarande. Men en sak jag vet är att jag älskar mina systrar. Min  familj. Mina vänner. Och ja, jag är en liten snyftande och snorande tönt som alltid gråter till filmer och blir superkänslig efter. Men enligt mig är det bra. Det är bra att kunna visa sina känslor för sig själv iaf. Det är bra att gråta, för att sen kunna le.